
Jag brukar le åt maken som använder sina kläder och skor tills de bokstavligen trillar i småbitar. Typiskt karlar har jag sagt. Men skrattet kom av sig lite när jag kom på mig själv. Mina underbart sköna sandaler som jag traskat mil i med Filippa i vagnen går minst sagt på sista versen, sulan faller sönder. Min plånbok, min älskade plånbok som jag köpte när jag var nyinflyttad i Göteborg för sisådär.. eh.. 13 år sedan har blixtlåsen gjort sin sista suck. Och sist men inte minst har min kära kofta som jag köpte i USA tillsammans med Martin för ett antal år sedan hål lite här och där. Men mjukare och skönare kofta finns inte, dessutom ett fint minne från Amerikattet.
Skrattar bäst som skrattar sist brukar man visst säga.. Och plånboken, ja, den har jag lämnat till pappa för att se om den går att återuppliva ;-)
♥ Mia















4 kommentarer:
Du har en jätte fin blogg! Varifrån är den fina vita stora skåpen som är i bilden? Super fin! :)
Vilket fint inlägg! :)
Och fin blogg!
Gillar den där knopen/knuten som hänger på dörren!
/Maria
Hi hi, känner igen det där! :)
Gillar man nåt så har man ju så klart kvar det så länge det går... och lite till!
Kram Marie
:D
Stor kram fina Mia!
Jes ♥
Skicka en kommentar