Lite smolk i bägaren/bebisbubblan i form av en vrålskrikandes Filippa under de senaste eftermiddagarna/kvällarna. En totalt genomsvett mamma som också gråter och när maken väl kommer hem har hon oftast lugnat ner sig så så mycket avlastning blir det inte tyvärr. Kolik eller inte, närmare väggen har jag nog inte aldrig varit och paniken är gigantisk om eftermiddagarna och kvällarna. Inte mycket hjälper men det är nog dags att tala med BVC igen.. Att säga att jag är trött, sliten och ledsen är en stor underdrift.
Min emaljbalja som vi badat lillan i från start är nu för liten och utbytt mot en vanlig i plast. Badandet går fint, hon är lite avvaktande fortfarande men har börjat plaska med benen så vi har förhoppning om att hon ska tycka att det är skönt och roligt! ;-)
♥ Mia































