tisdag 15 juni 2010

Syréntid



Bild: Mia


Tack till er som stöttade mot de elaka kommentarerna från en viss person som jag tog riktigt hårt.

Att bli anklagad för att
1) ha framställt det här i bloggen som att vårt majbarn var längre gånget än vad det var när vi fick missfall - oförskämt, det har jag aldrig gjort, jag har skrivit hur långt gångna vi var, bara att läsa tillbaka och se själv. VAR skulle detta stå??
och
2) att det tydligen inte är brukligt att sörja när barnet var så litet - maken till fräckhet och plumphet att kommentera hur någon sörjer när sorg, glädje och andra känslor inte går att mäta, man kan inte säga att någon sörjer mer än någon annan och inte heller när det är dags att slå på sorgen beroende på hur långt gången man var. Inte heller att det är värre att förlora ett barn vid en viss tidpunkt i graviditeten, sånt är så individuellt och så känslosamt när det än är. Att jag ännu inte kunde känna mitt barn röra sig gjorde det inte mindre smärtsamt.

Vi var i slutet av tredje månaden och jag har aldrig trott att jag ska ha behövt försvara vår sorg och inte ens trott att man ska bli anklagad för en sådan sak.
Fine att man har åsikter men såna här saker hör hemma på forum och i diskussioner - inte i en blogg för att sparka när någon redan ligger ned. Var lite smidig och välj sina tillfällen!

Jag hoppas att jag slipper se vederbörande igen efter att ha sagt flera gånger att hon inte är välkommen hit. I värsta fall går det att göra polisanmälan för trakasserier, ipnumret finns registerat.
Huruvida jag kommer skriva om min graviditet öppet eller inte alls, och hur jag bloggar vidare har jag ännu inte tagit ställning till. Hursomhelst har jag tappat lusten och inspirationen helt efter detta påhopp.

Nu vill jag inte se det föregående tråkiga och trista inlägget om detta mer överst på min blogg och heller inte låta min blogg bli ett slagplank. Det finns forum såsom familjeliv.se om någon är diskussionssugen.

Istället bjuder på bilder från mitt dvärgsyrénträd i trädgården. Trodde inte det skulle bli såpass många blommor i år men där ser man!

Nu tar jag en välbehövlig paus efter detta både för min skull och för barnet i magens skull, i förhoppning om att ses snart!

Mia


33 kommentarer:

Jessica sa...

Usch idioter finns överallt tyvärr. Ta en paus, men inte allt för länge jag kommer sakna dina fina bilder och tankar och inte minst tv och film tips!

Stor stor kram jessica

anna k. sa...

Men jag förstår inte det här.

Jag har tillbringat en hel del på olika familjesajter och jag är verkligen förskräckt över hetsk och hatisk tonen där kan vara.

Är det verkligen så att vissa kvinnor (ja för det är mest kvinnor) går igång på att kasta skit på varandra?

Precis som du säger Mia, vem ska döma och säga vad som är rätt och fel när det kommer till sorg?

Sorgen är personlig och privat, även om vi väljer att dela med oss av den. Ingen annan har någon som helst rätt att sätta sig till doms över dem.

Jag är verkligen ledsen över att även du drabbats av det här beteendet och jag är rent ut sagt kräkfärdig över hur du (tydligen kallad Ina) kan behandla en annan människa på det här sättet.

Jag blir så satans besviken rent ut sagt...

Pia sa...

Nu skal du slappe af, og tänke på den lille i magen Mia!

Jeg har väret igennem det du har väret igennem, och vet hur det känns!

Din vän Pia

Min plats i solen sa...

Hej Mia!

Visst är syrener underbara? :) De doftar så otroligt gott. Tyvärr fick vi bara ha våra blommande i en vecka sedan regnade alla blommor bort. Men jag minns ännu de ljuvliga sommardofterna. :)

Jag hoppas att din paus inte blir allt för lång för jag blir alltid lika glad av att kika in här och läsa dina inlägg.

Sköt om er alla tre och ta en härlig promenad i den sköna sommarsolen och njut av varandra och er lycka. :)

Kram Lotta

Smått och gott hos Lina sa...

Hej vännen!
Så vackra syrénbilder! Visst är det härligt med blommor.

Ja ta en paus, dra ett djupt andetag. Hemskt att du behövde gå igenom dessa kommentarer, precis som att det inte räckte med sorgen och känslorna med missfallet, att sen behöva få kommentarer om det också känns så onödigt och hemskt.

Stor kram till dig och lill*n i magen. Hoppas du känner dig bättre snart!
Kram Lina

Verra sa...

Jättehärliga bilder! =) Du är så duktig på att få till det.

Jaa...fyy för massa tjafs i bloggar. Det vill vi inte ha. =(
Har bara läst lite grann...men förstår att du känner dig ledsen och irriterad.
Ta en paus du och njut av sommaren.
Det kan du behöva!

Kram kram

Marita sa...

vad tråkiga saker du fått gå igenom, förstår inte hur folk kan bete sig så där.
Hoppas du mår bra nu och ser framåt med nya tag.
Så kul att se bilden på den lille simma där i tickern..min ha hunnit bli lite större. Sprattlar på och verkar ha det kul i magen, mest på kvällarna då jag lägger mig.
kram ~Marita~

Ingela la la sa...

Men Mia.. vad ledsen jag blir av det jag läser.. Vet inte vad jag ska säga..
Verkligen en plump och osmidig kommentar.
Vill du så finns vi här, bara en gata bort. En fika någon dag kanske?

Stor kram och ta hand om dig <3

sandra sa...

Fin bild, älskar doften av syrén. Har gått igenom samma sak som du, sorgen är enorm! Nu hoppas jag att du slipper elaka kommentarer, så onödigt! Sköt om dig. Kram

Limetwig sa...

Alltså människor... Vissa kan verkligen inte... Tycker synd om dig och mannen! Vila du dig men kom tillbaks igen snälla rara du, en sån människa ska väll inte vinna!
Ha det bäst! Åse

Isa sa...

Skickar en stor varm kram.
Styr dina tankar dit du nu vill, styr dem frammåt på det underbara som komma skall!
Hoppas på att få läsa din blogg snart igen och höra hur det går för er, butiken och magen.
/Isa

Marita sa...

Men vad är det för hemsk människa som tar sig rätten att vräka ur sig elakheter??! Alla vi människor hanterar sorg och smärta såväl som glädje på olika sätt...inte kan det väl finnas något rätt eller fel!!? Man måste väl få ha rätt att sörja när man mist, att ha rätt att vara ledsen över det man förlorat, känna smärta för allt man inte fick uppleva...det är ju en process som man måste ta sig igenom och det gör vi alla på olika sätt.
Jag hoppas att denna illasinnade människa inte får påverka dig alltför mycket, det är hon/han inte värd!! Vila en tid från bloggen, men kom tillbaka! För de flesta av oss är vänliga och förstående.
Syrenerna du visar är fantastiska! De tillhör en av mina absoluta favoritblommor - vackra att se på, lättskötta och doftar gudomligt!
kramar i massor, Marita

Det Vita Timmerhuset sa...

Det som är det fantastiska med bloggar och bloggare är just det självutlämnande, det inbjudande och det relationsskapande. Tänk att jag här i mitt lilla hus känner till att Du är gravid. Utan att ens ha träffat dig! Och jag glädjs med dig!

Men. Det som är så fantastiskt har ju också en baksida. Den du just råkat ut för.

Det självutlämnande ger helt obehöriga människor möjligheten att rota runt. Veta. Trampa. Och såra. På ett sätt de aldrig hade kunnat göra i verkliga livet. Utan att du ens vet vem du har att göra med.

Det har blivit en vana att besöka din blogg. Läsa och njuta av dina fina och inspirerande ord och bilder. Jag hoppas innerligt att du inte slutar blogga!!!

Många bamsekramar!

// Karin ♥

(Vi får hoppas att det här blev en läxa för Ina. Som förhoppningsvis inte förstod hur lätt det är att såra någon annan.)

Nattmia sa...

Alla sörjer vi olika det verkar inte den här Ina ha förstått.. Jag förstår dig trots att jag själv inte varit med om det men kan tänka mig hur det är.. Att längta efter ett barn, bli gravid och så plötsligt mister man det.. Det är en stor sorg för de flesta..

Många varma kramar..

Mia

Ett hus i vitt sa...

Blir alldeles stum över hur någon kan uttrycka sig så till en människa i sorg... Det finns inte ord! Ta hand om dig nu vännen, ta en paus och fokusera på ditt lilla liv i magen. Stor kram, Anette

Jannicke sa...

Sorg er subjektiv...

Ta vare på deg selv og babyen, Mia.

Klem søs

Therése sa...

Tråkigt att läsa! Hur lång tid det tar för någon att "sörja klart" och hur mycket man sörjer över olika saker är alltid individuellt, det går varken att styra eller välja. Jag antar att den som skrev kommentaren har ett helt annat synsätt än du och det är bara att konstatera att alla är olika. Hoppas du kommer tillbaka snart!

Kram Therése

Annette sa...

Hej Mia!
Jag blir så ledsen för dig och din mans skull. Vet hur det är att förlora barn som inte kommit till världen än.
Idag är mina barn 16 och 13. Deras pappa gick bort i cancer för två år sedan. Då var det många som hade synpunkter på hur barnen och jag sörjde honom. Men som andra har skrivit. Alla sörjer rätt, men olika.
Ser fram emot att du skriver igen, för din blogg är den jag följer mest.
Kram på dig!

Marie//Tekla Maräng sa...

Försök så fort som möjligt att skaka av dig detta otroligt fulla påhop som man tycker att vuxna människor skulle låta bli att göra. Men dumskallar finns tydligen överallt.
Det är ju din blogg där du får skriva och tycka precis vad du vill och när du vill.

När det gäller sorg så kan det aldrig mätas på något som helst sätt.

Kramar i massor:)

Jenny sa...

Hej Mia,
Vad tråkigt, hoppas att du snart är tillbaka här hos oss igen och att den här Ina inte gör sig besväret att kika in här hos dig nått mer..
Varje människas sorg är individuell, det kan inte någon annan styra över.

Stor kram till dig gulligaste Mia, du förtjänar allt gott!!

Jenny

Therese sa...

Fy säger jag bara!!!!
Kan ana din ilska, sorg, och besvikelse att få något dylikt kastat efter dig. Själv fick jag känslokalla kommentarer för att jag sörjde min hund, må vara ett djur, men den sorgen bär jag dagigen å sorgen blir inte mindre med tiden, bara mer hanterbar. Sorg är individuell, och sina känslor äger man själv! Ta en paus, andas, njut, lev, och skratta med din man. Vi finns här å väntar på dig <3 Kram

Sjöboden sa...

Vill bara önska dig all lycka till Mia. Var själv dörädd för missfall efter att min syster fått i v. 15. Förstår dig till 100%.

Ta hand om dig!
kram C

Kia sa...

Jag har inte läst kommentarerna mer än vad du skrev i inlägget. Men är det så då att de som aldrig blir gravida inte får sörja alls? Om man nu ska ha en gräns för när det är dax. Helt puckat måste jag säga.
Jag säger som i Stampe i Bambi: Har man inget snällt att säga, så säg inget alls!
All lycka till dig och din familj!

Kia

Cathrin sa...

Bloggar upplever jag har varit betydligt snällare i tonen än tex Familjeliv som jag inte kan med. Däremot verkar det ju som om provocerande och otrevliga männsikor finns över allt. Även här. Sådana som inte kan låta bli att sticka hål på andras lycka med sin småsinthet och ogina inställning. Blev själv så glad för din skull när jag läste att du på nytt har ett litet gryn i magen. Förlorade mitt eferlängtade mellanbarn i magen och sorgen var stor.
Tror du gör rätt som pausar. Njut av sommaren, din gravidtet och bara "var".

Kram
Cathrin

A House With A View sa...

Har missat allt tråkigt som skrivits och tur är väl det! Hoppas det rinner av dig! Härliga syrenbilder!

Må så gott!

kramiz aka

Annah sa...

stor bamsekram till dig söta mia. o vi har också en dvärgsyren som står i kruka o luktar så gott på vår altan. älskar den. kramisar

♥ Fyra årstider sa...

Fina Mia..din sorg och din glädje är DIN.
Kram Lotta

Grodmamman sa...

Vackert syrenträd! Skulle också vilja ha ett sådant.
Ta hand om dig och lill*n i magen!
Kram

Lottaspace sa...

Usch vad tråkigt att du ska behöva vara med om såna här påhopp.. Tycker verkligen att sådant inte hör hemma på ett sådant här ställe. Tycker inte ens att det är ok på fl..

Hoppas verkligen att du orkar fortsätta, du har ett stort stöd.

Styrkekramar och all lycka!

Kram, Lotta

Vitt för själen sa...

Från det att man "plussar" blir man ju förälder i hjärtat- vore bra konstigt om man inte skulle sörja då..
Spelar inte någon roll vilken vecka man är i.

Ha en underbar sommar tillsammans. Ta hand om Er..kram Sophia.

Anonym sa...

Självklart är det din sorg och ingen annan har rätt att säga något om den. Likaså är det konstigt att anklaga dig för att ha "mörkat" hur långt graviditeten var gången. Däremot jag kan inte riktigt se hur en sån kommentar kan få en att tänka i termer av polisanmälan. Det var en plump kommentar men inte så mycket mer. Kanske skulle jag tycka annorlunda om jag själv hade en blogg och fick en dum kommentar, men jag tror man, generellt sett, får ha lite överseende med dumma kommentarer. Annars blir det nog väldigt tungt att blogga.

Hem och Lycka sa...

Anonym - En (1) plump kommentar?? Om du läser mer ordentligt tidigare i bloggen så har jag bett vederbörande flera gånger att sluta terra mig och eftersom hon inte slutade kände jag mig tvungen att hota med att att avslöja henne och att polisanmäla för trakasserier. Ska du uttala dig får du faktiskt ta reda på fakta och veta vad du uttalar dig om! Men du verkar vara ytterligare en sådan "härlig" människa som inte vågar stå upp för sina åsikter utan väljer att vara anonym. Fegt!

Hem och Lycka sa...

Eftersom de "schyssta" kommentarerna fortsätter väljer jag att STÄNGA kommentarsfältet till detta inlägg.