måndag 14 juni 2010

En


Bild: Mia


fin blombukett från familjen W kom med bud häromdagen med en liten nalle i, inte bara för att gratulera oss till barnet vi väntar men också för att beklaga sorgen efter barnet som vi miste. En jättefin gest som fick mig att börja gråta, sorgen efter vårt majbarn ligger alltid och lurar.

Så värmde buketten lite extra då vi inte fick något kort eller blombukett från någon i höstas vid missfallet. Eller jo förresten, jag fick ett kort från S som jag aldrig träffat, så snällt av någon som tog sig tid till att skriva några rader.

Tack familjen W, en underbar bukett som värmer så fint!

Mia



10 kommentarer:

Stämningsfullt sa...

Så fint :) Förstår att det värmde.
Kram!

Annas skattkammare sa...

Vilken fin gest! förstår dina tårar..
kram/Anna

Mamma C sa...

En jätte fin gest.
Kram mamma C

Åsa sa...

härligt med underbara människor som ger med sitt hjärta o kärlek
lycka till med det lilla nya livet som växer
varma kramar Åsa

Det Vita Timmerhuset sa...

Visste inte att ni hade förlorat ett barn. Stackars er, det är alldeles fruktansvärt!

Då grattar jag ännumer till er nya graviditet! Vilken underbart fin gest att skicka en blombukett till er.

Många kramar!

Karin

Karin A sa...

Vilka härliga nyheter Mia (här ser du hon som har koll på vad som händer...not :()! Härligt med bukett men framförallt en fin tanke...

Kram till både dig och Martin!
Karin

Ina sa...

Hej!

Vilken fin gest, det är alltid roligt när någon visar omtanke. Jag förstår att det fortfarande känns svårt efter ditt missfall, absolut, men samtidigt så känns det lite knepigt. Du var bara i vecka 8 när ditt embryo ( om jag inte har fel ) dog i magen, alltså inte ens ett foster, jag tror att många får nog för sig att du var långt gången av din text. Jag har själv haft missfall i vecka 8 och visst känns det jättetråkigt och hemskt men samtidigt vore det ju ännu värre om jag verkligen hade gått långt så det hade utvecklat sig till ett barn. Jag hoppas inte du tror att jag är jättedum och känslokall men tro mig det vore ännu värre om det verkligen hade utvecklat sig till ett barn. Jag håller alla tummarna för er att det ska gå jättebra denna gång :).
Kram Ina

Jannicke sa...

Så rørende og fint, Mia. Det er så godt at slike mennesker finnes. jeg glemmer aldri gaven og kortet du sendte meg i vinter da jeg hadde det vanskelig. Du er et godt medmenneske.
Klem J.

Linruz sa...

Vilken fin gest att visa att man bryr sig.
Även om såren inte försvinner är det skönt att ha vänner runomkring sig som bryr sig.
Kram Lina

Jennie sa...

Ett jätte grattis till din nya graviditet :) Jag håller tummar och tår för er nu!!! Vå är också gravida igen, snart dax för ultraljud och denna gång (efter två missfall) hoppas jag så att det går vägen. Som tjejen skrev (läste ditt inlägg) så föstår jag att du blev arg och ledsen efter en sån kommentar. Jag vet absolut hur och vad du gått igenom, somliga reagerar inte men andra gör det, vi!! Jag mådde jätte dåligt efter mitt första missfall (v.11), men också efter mitt andra som "bara" var i v.5. Sörja får och ska man göra!!! Kroppen behöver det, lyssna inte på vad folk skriver eller säger, huvudsaken du själv mår bra och jag är så glad å era vägnar att det gått bra nu :) Jag håller som sagt mina tummar!!!!! Stor varm kram Jennie