söndag 25 oktober 2009

Den värsta dagen


Bild: Mia

Jag är överväldigad över alla vänliga själar som lämnat värmande kommentarer till mig och Martin. Tusen tack, vi blir rörda båda två och det har fallit både en och flera tårar. Jag har gråtit tills det inte kommit några tårar längre. Tack också till alla som mailat mig, inte bara vänner utan från människor som jag inte känner som visat medlidande och omtanke. Tänk vad många fina människor som finns därute. Märker dock verkligen vilka som är ens riktiga vänner utan att skriva för mycket..

Dagarna är fortfarande tuffa. Dagen som var den värsta i mitt liv kommer alltid finnas kvar som ett sorgebarn då barnmorskan drog med ultraljudsscannern över min mage. Först till min och Martins stora förväntansfulla spänning då vi tittade på monitorn för att se vår älskling, sedan en oro som växte sig allt starkare när barnmorskan blev tyst, drog med scannern lite hårdare och runt runt för att till slut lägga den åt sidan, la sin hand på min och sa mjukt och vänligt att hon inte hörde några hjärtslag och inte heller till en början såg fostret. Den värsta dagen i mitt liv och den största sorg jag nånsin behövt gå igenom. Bebisen tros ha gett upp livet i 7-8 veckan men min kropp har ännu inte förstått det s.k. missade missfallet utan graviditetssymptomen fortsätter i ovisshet. Med andra ord ligger vårt lilla hjärtegryn fortfarande kvar i min mage tills dess att Sahlgrenska hjälper oss på traven.

En mycket märklig känsla att gå omkring med min döda bebis i magen när jag bara vill gå vidare men fortfarande är hungrig, illamående och har växtvärk från livmodern. Precis som att allt är som vanligt vilket det inte är. Och som sjukvården ser ut idag med köer och väntetider så har jag fått vänta en vecka till den undersökning som görs med UL för att se vad som är bäst i vårt fall, att låta naturen ha sin gång och vänta på att fostret stöts ut själv (vilket jag inte vill), skrapning då jag läggs in på sjukhuset eller tabletter för att få ut barnet. På tisdag är det undersökning och sedan får jag troligtvis ytterligare en tid för åtgärd, kanske ännu fler undersökningar väntar därefter beroende på hur det går. Med andra ord är det inte lätt att gå vidare just nu utan vi lever mitt uppe i..


102 kommentarer:

Hannis sa...

Vad jag önskar att ni slapp gå igenom det här.
Ingen ska behöva det.

Kan bara skicka en värmande kram och styrketankar.

Kram Hannis

tjenixen sa...

Åh, jag ryser när jag läser din berättelse. Minns så väl när själv var i samma sits. Har tyvärr råkat ut för denna oerhört smärtsamma upplevelse två gånger och det är inget jag ens önskar min värsta fiende. Sänder massor av kramar och tankar till dig och din familj. Ta vara på varandra och prata är mitt råd.
kram
Åsa

Sjabbig men chic sa...

Men kära du, vad jobbigt ni har det. Och sen att behöva vänta så där också.
Jag ska tänka mycket på dig och er.

Många rejäla kramar
Lisa

Nilla sa...

Har inte varit här inne på ett tag men vad ledsen jag blir för er skull!

Hoppas att läkarna på sjukhuset förstår hur viktigt det är att lyssna på dina önskemål nu, kan inte föreställa mig hur det är för er. Men känner med er och sänder över en varm, styrkande kram!

Villa Nordåker sa...

Skickar en styrkekram!

Ta vara på varandra.

Kram
Malin

Jannicke sa...

..dette er så meningsløst..
og fryktelig synd at ting skal ta så lang tid. Livet blir jo satt på vent i denne vanskelige tiden..
Jeg tenker på deg, Mia.
Klem J.

Zun sa...

All styrka och kärlek till er. Det går inte att förstå hur tungt det ni går igenom nu måste vara, men mina tankar är hos er. Var rädda om varandra!

Kram Zun

marianaskeramik sa...

Det är hemskt att detta händer hoppas att ni hittar styrka i varandra....
Ta hand om er!
Marianaskeramik

Brunkullan med Mosipperötter sa...

Usch, det är verkligen fruktansvärt det ni går igenom. Jag tycker så väldigt synd om er!

Att dessutom behöva vänta så länge på att få den hjälpen.
Jag är så ledsen, Maria, för er skull. Önskar så innerligt att detta inte drabbat er!

Hoppas att ni får stöd av era nära och kära. Och som jag skrev tidigare, att ni kan prata med varandra och tillåta er att sörja på ert eget sätt, som passar er.

Folk har så många åsikter, och brukar inte ha några problem att tala om dem heller, men bara NI vet hur NI känner. Och bara NI vet hur ni ska bearbeta detta! Ert sätt är det rätta för er! Glöm inte det.

Jag önskar så innerligt att ni såsmåningom får tillbaka livsglädjen och att ni kan börja bearbeta allt detta. Låt det ta all den tid det behövs! Lova det! Bry er inte om dem som säger annorlunda!

Varma kramar från Susanne

Emma sa...

Neej men fy vad jobbigt för er.. Kom in för att se hur det går för er o möts av detta.. Detta är något man inte önskar sin värsta fiende. Tänker på er och styrkekramar till er.

Smått och gott hos Lina sa...

Många kramar till er!

<3 Lina

LPW sa...

Inga ord kan beskriva hur jag antar att ni känner nu och jag vet ärligt talat inte vad jag skall skriva mer än jag tycker så fruktansvärt synd om er båda- dels givetvis pga av det alldeles fruktansvärda som hänt men även på att du/ni nu skall behöva vänta på att få komma till läkaren. Många styrkekramar till er båda. Jag tänker på er!

kram Linda

Maria sa...

Så ledsen att ni måste gå igenom allt detta. Önskar ord och tankar kunde göra allt bra igen!

En massa kramar till er

Therese sa...

Åhhh, vilken jobbig och sorgesam situation ni befinner er i. Önskar så att ni oc hingen annan med för den delen skulle behöva gå igenom något dylikt. Mina tankar har varit hos dig/er många gånger de senaste dagarna trots att jag inte känner er, och lika glad som jag är för barnet i min mage, lika bedrövad och ledsen är jag förer. Ni ahr det tufft, och detta komemr att vara något ni för alltid bär med er. En nära vän till mig upplevde nästan exakt det samma, fast hon var betydligt längre gången när hon gjorde ul, men även där hade barnet blivit ängel i v 7-8. Det tog henne/dem ett drygt år att "komma på banan igen" med många tårar, samtal och grubblerier med vänner och familj. Man måste tillåta sig sörja, det är många drömmar som går om intet, planer, liv, lycka osv. Men nu sitter min vän med en stor mage oc hska ha barn nästa år, så jag ber att även ni får uppleva lyckan igen när ni är redo. Varma kramar.

♥ Mittvitahus ♥ sa...

Åh Mia, jag tänker så på er! Skickar mina varmaste tankar till det fruktansvärda ni går igenom! Många kramar Mia

Tulipa sa...

Hej Mia!
Vad jag lider med er när jag läser...
Jag kan bara ana...

Stor kram Mariette

Ljuvligt Hemma sa...

Tårar rinner ner från mina kinder & jag kan inte komma på något bättre att skriva än att jag tänker på er & sänder er massor av kramar.

lottens vita och gröna sa...

kära mia, inga ord finns att trösta, men jag vet precis vad du går igenom, en stor och varmkram från mig till dig och din man...

Anonym sa...

Jag har varit i exakt samma situation. I 14:e veckan upptäcktes vid UL att vårt barn dött i ca vecka 7. Dagarna då jag gick hemma och väntade på att min kropp skulle förstå är de tyngsta hittills i mitt liv. Jag kände mig som en "grav", det kändes äckligt på något sätt att ett dött barn låg i min mage och det blandat med den stora sorgen och rädslan för vad som skulle hända under missfallet var alldeles för mycket att bära. Jag tycker det är helt omänskligt att man måste vänta, man vill ju precis som du sa, bara få gå vidare.
Ditt inlägg väckte upp mycket gamla känslor hos mig och jag tänker på och förstår det du går igenom.
MEN, idag har jag en dotter på 1 1/2 år som kom efter ytterligare ett missfall så ge inte upp!!! Kram Jessica

Grodmamman sa...

Fy vad jobbigt att behöva vänta. Jag fick tid för skrapning dagen efter båda gångerna. Klart man inte kan gå vidare när man fortfarande känner sig gravid samtidigt som man fått reda på att fostret är dött. Ibland undrar jag hur de tänker inom vården och samtidigt kan jag bli så arg på alla neddragningar som leder till sådant här. Hoppas verkligen att du får hjälp fort.
Kramar i massor

Vardagslyx sa...

Så fruktansvärt jobbigt... Jag kan inte ens tänka mig in i er situation, men jag förstår att det var den värsta dagen.

Kramar Pernilla

Ett ögonblick av mitt liv sa...

Jag lider så med er båda två och jag är så ledsen för er skull att det skulle gå på detta sättet.

En stor kram till er båda / Åsa

Syster Yster sa...

Om ni på tisdag får "förslag" som inte känns bra, försök orka säga det och kämpa för det som känns bäst för dig. Om inte du orkar så kanske Martin kan. Våga fråga. För läkarna är detta tyvärr vanligt och dom glömmer ibland bort att det inte är så för er. Att ni faktiskt misst något kärt. Jag ursäktar dom inte på något sätt bara förbereder er.
Sköt om er, ni finns i mångas tankar.

Anette

LEDARE sa...

Skickar en stor och värmande styrkekram. Var rädda om varandra
Kram

Erika sa...

Skickar en stor styrkekram och massor med positiv energi till dig. Var rädda om varandra. Kram

Sari sa...

Hej
Jag blir alldeles kall när jag läser ditt inlägg... Att ni nu ska behöva gå och vänta... Inte klokt...
Ni har det ju jobbigt redan som det är.
Ta hand om varandra!
Sari

jenny sa...

jag blir så ledsen när jag läser att någon ska behöva gå igenom något sånt här.
det är nog alla gravidas stora fasa o trots att det inte får ske så sker det.
jag hoppas att det går fort så att ni ska kunna börja bearbeta händelsen för det går inte när man är mitt i stormens öga.

skickar mina varmaste kramar till er o jag hoppas av hela mitt hjärta att ni kommer på fötter snart igen!

kramar

Hem och Harmoni Marie sa...

Mia min goe vän... Jag har tänkt så mycket på det du går igenom.
Jag kan inte säga att jag vet precis hur du känner för det gör jag inte. Har inte varit med om just det du/ni går igenom... Men liknande...

Önskar er allt gått och hoppas att ni snart kan gå vidare. Kram till både dig och dina nära o kära.
Marie

Signe 1 sa...

Man kan nog inte föreställa sig vad ni går igenom nu!:-( Ta hand om er, kram Sofia

Mamma C sa...

Många kramar till er båda. örstår vilken jobbig tid ni har just nu.
Kram mamma C

ingela la la sa...

Neej, vad är det här.. får ni gå och vänta?!
Jag har tänkt så mycket på er och önskar verkligen att ni slapp allt detta.

Stor kram

Stämningsfullt / En bit av oss sa...

Kära du.... Mitt hjärta värker när jag läser vad ni får gå igenom :(
Tänker på er....
Stor kram!!

Stjärnor & Champagne sa...

Åh vännen ingen rolig sits, och att få gå och vänta så lång tid är inte klokt. Var rädd om dig...

Kram Anne

mali-mo sa...

Jeg klarer nesten ikke lese innleggene dine nå kjære deg, det blir så veldig nært og grusomt vondt. Jeg er jo midt i min egen sorg over min baby fremdeles, og kan bare sende deg all min dypeste medfølelse.

Skulle så gjerne gitt deg en klem.

Har du behov for kontakt med noen som kan forstå det du opplever, så bare ta kontakt med meg. Du finner mailadressen min inne i bloggen.

Hold ut, kjære deg. Tenker på dere.

Ullis/Leva på landet sa...

Så jobbigt för er att behöva vänta så länge. När man får ett sådant besked vill man ju att något ska hända direkt. När jag fick missfall så slapp jag vänta för här var det naturen som hade sin gång och jag hade inte hunnit vara på ultraljud. Det var i alla fall jobbigt.
Sänder många och varma kramar till er.

Kram Ullis

Julhuset sa...

Vilken olidlig väntan ni måste ha,
tänker på er, många och stora kramar.

Annika

Johanna sa...

Så fruktansvärt! Är själv gravid i vecka 7 och en kall kår ilar igenom mig när jag läser det hemska som hänt er.

Stor styrkekram till er från mig!

/Johanna

Skomakarstugan sa...

Vad fruktansvärt att bara gå och vänta så som du får göra nu!
Hoppas verkligen att Sahlgrenska lyssnar på vad DU vill och inte kommer med "rekommendationer" på något annat!
Jag önskar er lycka till i framtiden!
Snart är det er tur med hela bebisköret!
Kramar, Annica.

Dona blogg sa...

Men stackare...
Så plågsamt att inte få hjälp direkt.
Lider med er.

Ta er tid att sörja nu. Och försök stänga öronen för hurtiga rop om nya försök. Minns att jag blev så arg på det. Det är ju just detta lilla knyte, alla drömmar och förväntningar här och nu som försvann.

Sen, när tiden är mogen, får man hoppas på ork och kraft och nytt mod att våga utsätta sig för detta igen.

Varm kram till er.
/Pernilla

Marita sa...

Många kramar till er.
Egna minnen dyker upp så färska..sorgen sitter kvar.
~marita~

Nettan sa...

Heej Mia! Har tänkt på er så mycket de senaste dagarna...hoppas ni får hjälp snart och tänk på att det bara är ni som vet vad som är bäst för er!
..å vet att det inte är lätt när man är mitt uppe i allt..men ge inte upp!
Stooor varm kram Nettan

Kristina sa...

Livet kan vara tufft ibland, vissa saker är man bara tvungen att gå igenom. Att förlora ett barn är inget man väljer, vägen tillbaka till glädjen kan kännas lång, men tro mig, det går fast det aldrig går att glömma...

Kramar i massor
Kristina

Hanna sa...

Jag lider med er! En skrapning vore ju det mest humana för er. Usch, tycker inte om ordet skrapning. Låter så kallt och okänsligt. Måste vara så fruktansvärt jobbigt att bara gå och vänta. Dessutom med alla symptom kvar. Jag skickar miljoner kramar till er båda. Kramis Hanna

Annas skattkammare sa...

Låter helt fruktansvärt.. att förväntan utbyts mot något hemskt.. Jag skickar en varm kram till er båda.. är så ledsen för er skull.
Kram /Anna

alegni sa...

men vad sjutton är det för sätt att inte åtgärda det direkt? det är ju hemskt att de låter er vänta så länge. stora, varma styrkekramar till er båda.
ingela

Verra sa...

Men fyy...jag trodde du redan hade fått tabletter. direkt då det upptäcktes. =(
Vad jobbigt....Lider med er..verkligen. Massa KRAMAR

Lilith sa...

Stackars, stackars er! Kan inte ens förstå den gränslösa sorg ni nu går igenom, det är väl bara om man själv gått igenom samma sak som man till fullo kan förstå hur det känns. Dock har några i min närhet gått igenom samma sak som ni, och jag vet hur oändligt svårt detta oerhörda varit för dem. Det allra bästa är att ni har varandar och kan trösta och stötta varandra, och glöm inte att prata, prata, prata!
Det är ju så att i nöden prövas vännen... När man råkar ut för något lika fruktansvärt som ni gjort visar det sig verkligen vem som är ens riktiga vänner och ställer upp för en. Dessa vänner är verkligen guld värda! Måste också kännas fint att även så många du inte känner hört av sig och velat beklaga er sorg.
En stor tröstekram till er båda!

♥ A Cup Of Emilia ♥ sa...

Många kramar till er! Tänker på er. Det är verkligen fruktansvärt det ni går igenom.

Susanne sa...

Hej,,Jag vet precis vad du går igenom och känner med dig..Hemskt att du skall behöva vänta,,det slapp jag fått tid med en gång..Första gången fick jag en tablett som bara skulle mjuka upp in för ingreppet sa dom,,skulle ta den på kvällen,,Dom sa inget om att det skulle sätta igång och att jag skulle få missfallet hemma.Vilket var väldigt hemskt.Dom tre andra gångerna vägrade jag att ta en sån tablett så dom fick göra ett ingrepp..Mycket bättre än att få det själv..Alla mina
Missed abortion som det kallas har också skett i 7-10 veckan..
jag tycker att du skall se till att du blir inlagd och väl omhändertagen..Och begär att få prata med någon kunnig!!
Jag rekommenderar dig att gå in på denna sidan,,den har hjälpt mig när det känts riktigt jobbig..

http://www.osynligabarn.se/

Du får gärna skriva till mig om du vill..
sus_anne66@hotmail.com

Min tanke hos dig,,Styrke kram Susanne i "Mitt liv i Fare

Livets njutning sa...

Det är så fruktansvärt att ni ska behöva vänta. Den här förb*****e sjukvårdens köer. Ingen ska behöva vänta.

Skickar många varma kramar.

Kram Jenny

£lli£ sa...

Ush så tråkigt! vad ledsamt.
Blev helt tom i blicken när jag läste detta. Alla kärlek till er i denna sorg. Det fick mig att klappa lite extra på magen, själv har jag 11 veckor kvar nu men man är ju alltid lite orolig. Tar inget för givet. Hoppas ni hittar styrkn! Massa kramar ( ja flera 100 behövs...) till er.

Jenny sa...

Hej Mia!
Skickar dig en stor styrkekram, ta hand om er båda två!

Kram Jenny

Hwita Villan sa...

Usch. Jag har tänkt flera gånger på er de sista dagarna... Bra att ni har varandra. Vill bara säga att jag tänker på er. Stor kram till er. /M

Camillasnyahem sa...

Jag sitter bara här helt stum, oförmögen att tänka annat än att det måste göra så fruktansvärt ont i er, och jag är otroligt ledsen över att ni behöver gå igenom det... Blir ledsen på riktigt här, skänker er mina tankar och positiv energi. Kram från Camilla

http://villalltidhamera.blogspot.com/ sa...

Skickar över en styrkekram!

StrandviksVillan sa...

Tänker på er och er lilla ängel...
Tar så ont att läsa om vad ni går igenom.

Varma kramar,
Ann-Christine

Allt o Inget Med Jeanette sa...

Vet inte vad jag ska skriva för att stötta er...
Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni får snabb o bra hjälp. Rätt hjälp, för er. Be om prof.stöd om ni vill prata av er.
Ta väl hand om varandra.

Stora kramar Jeanette

Marits vita skrin sa...

Mina tankar är med dig, Mia.
Många varma kramar sänder jag dig och din Martin.

Inte ska man behöva vänta på en sån här sak. Det måste väl sjukvården förstå. Det måste väl vara era önskemål som dom ska lyssna på i ett sånt här läge....

Å vad jag skulle vilja ge dig en kram.

Marit

Det ljuva livet i stan sa...

Hej,

jag önskar ingen detta, först att få det värsta beskedet man kan få och sedan behöva gå och vänta!

Ta hand om varandra!

Kram Frida

ღ Fyra årstider sa...

Mia min vän. Jag tänker på er hela tiden och allt ni får gå igenom. Förstår att det måste vara jätte jobbigt för er. Ta hand om er!!
Kram Lotta

ANETTESHUS.COM sa...

Huff, stakkars deg, Mia ... vet at dette er forferdelig tøft! Mitt siste svangerskap endte på akkurat samme måte ... Tenker på dere.

Ta vare på hverandre!

Stor klem
Anette

Tidsmästarinnan sa...

Hej allra goaste Mia,
här kommer en hel mängd varma styrkekramar till dig och din Martin. Jag blev så ledsen nu när jag läste ditt inlägg, men vad otroligt fint du skriver mitt i allt det sorgliga.
Jag kan absolut inte föreställa mig hur det måste vara att nu gå och vänta på att få hjälp, men det är ju rent bedrövligt.
Önskar jag kunde uttrycka mig bättre men hittar inga kloka ord just nu.
Stor, stor kram från Susanne

Jag, Mamman sa...

Ni finns i mina tankar.
Kram från mig

Krydda Livet sa...

Hej Mia! Så fruktansvärt.. jag verkligen lider med dig/er och skickar de varmaste hälsningar även om det kanske inte hjälper så mycket. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur det måste kännas att bära på en bäbis i magen som man vet har dött. Jag blir så ledsen på sjukvården som inte prioriterar sådana som du. Det är ju psykisk misshandel att gå igenom det du/ni tvingas göra nu. Jag hoppas ni kan få hjälp väldigt snart! Jag beklagar verkligen sorgen och hoppas att ni ska kunna gå igenom detta. Tänk på att ni har varandra, stötta varandra och prata om det ofta. Det tror jag hjälper. Många kramar från Josefin

Karin / Livsluft sa...

Nu har den vackra mjölkkannan kommit fram och pryder vackert där hemma!:-)Tack än en gång för den söta och fina vinsten!!
Jag fortsätter tänka på er i er svåra situation och hoppas att sorgen, när den har fått ha sin tid, skall bytas ut i tillförsikt och glädje igen!
Många varma tankar & kramar från Karin

Anna sa...

Massa kramar till era båda,finns inte mycket mer att säga än att jag tänker på er och hoppas det får gå fort och att du/ni får hjälp på traven med skrapning....
kramar, Anna

Anonym sa...

Hej kära du,

jag känner dig inte men känner så väl igen mig i det du beskriver. Exakt samma sak hände mig och min sambo i våras - läkaren kunde inte se något levande foster vid ultraljudet som vi gjorde i v. 15, det visade sig ha dött någo gång runt v. 10-11. Jag var alldeles bedövad av sorgen, och det kändes som om jag aldrig skulle kunna bli riktigt glad igen. Hur hopplöst det än känns så kommer det att bli bra, du måste bara få bearbeta din sorg. Idag är jag gravid igen (v.20) och det kommer du också att bli en dag.

Lycka till på din färd,

Sofia

Villa Humlebo sa...

Sänder er alla styrkekramar jag kan!
Kram Mia

Sanna sa...

Det är fruktansvärt när lyckan avbryts på mindre än en sekund. Själv fick jag/vi en chock när hela missfallet skedde direkt i hemmet (genom att vattnet gick). Så jag tycker det låter bra att du ska få hjälp med det. Du har lidit tillräckligt!
Och ja, visst är det så, att man märker vilka som är riktiga vänner... och det kan även komma mycket omtänksamhet från oväntat håll...

Tänker på er!

Livet på Vestergård sa...

Jag har inte varit in hit på ett tag så nu blir jag verkligen ledsen när jag läser vad som hänt er. Förstår att det måste vara oerhört jobbigt att gå och vänta när man vet att det inte finns något liv inne i magen. Jag tänker på er - ta vara på varandra!

Lottaspace sa...

Kan inte tänka mig vad ni går igenom just nu.. sitter här med tårar i ögonen. Skickar så mycket styrkekramar och hoppas att ni kan gå vidare snart. Ta hand om varandra!

Kram, Lotta

LPW sa...

Tänker på er och hoppas att ni fick ett bra bemötande på Sahlgrenska. Många kramar Linda

Villa Hemmet sa...

Hej

Tänk vad mycket eländigt som kan ske. Bedövande sorg.

Ta hand om varandra...

kram

Lycklig fru sa...

Vet hur ni känner det. Gick själv igenom ett missfall för några år sedan. Vårt missfall skedde i v. 10 eller 11 och jag fick läggas in och bli skrapad.

Många, många styrkekramar till er båda.

Anonym sa...

Jag skrev även en kommentar till ditt förra inlägg, där jag berättade att vi nyss gått igenom samma sak. Jag visste inte alls hur det skulle vara och föreställde mig det värsta. Jag fick efter en viss väntan komma till kvinnokliniken och prata med en läkare. Vi kom fram till att jag skulle få tabletter med mig hem som skulle sätta igång mf. Hade bestämt mig för att stanna kvar där, för det kan man få, ligga på ett eget rum. Men sen så övertalade hon mig att jag skulle åka hem och få med mig "ett smärtkitt" (olika smärtlindrande tabletter) och jag är glad att jag gjorde som hon sa. Det tog ändå så lång tid innan det var klart så kvinnokliniken skulle ha hunnit stänga och hemma grejade jag på för att distrahera mig och även för att man kan snabba på processen, om man är aktiv. Det gjorde inte alls så ont som jag hade föreställt mig när jag tog smärtlindringen, kanske en 3:a-4:a (som mest,i topparna) på en tio gradig skala. Blödde inte så farligt heller, som en vanlig mens. Självklart kan det vara olika för alla ville bara säga att det var inte alls så farligt som jag trodde. Hoppas det går bra för dig med!! (ps jag bad om att få med mig några extra tabletter om det skulle dra ut på tiden så att smärtlindringen skulle hinna gå ur kroppen innan det var dax. Det känndes tryggt att ha hemma, även om jag inte behövde använda dem.)
/Anna

VITA NYANSER sa...

Skickar en STOR KRAAAAM!!!!

L-L

Emma sa...

Jag blir så ledsen för er skull, det som skulle bli början på något nytt och fantastiskt får ett fruktansvärt slut. Mina egna erfarenheter och känslor kommer ikapp mig och trots att det var länge sedan (18 år)så glömmer man aldrig det lilla liv man aldrig fick lära känna.

Mina kramar och tankar går till er båda.

Inspiration i vitt sa...

Tänker på dig Mia i din sorg och jag önskar att jag hade ett trollspö som kunde trolla bort allt det onda.
Kram/Ingela.

Anonym sa...

Stackare! det är bara att försöka se framåt.. ta en shoppingrunda på nätet! ja ska in o köpa en nya skitsnygg lampa för att lysa upp min dag på www.fjarestadtyger.se

Lantlig inspiration sa...

Känner sorg i mitt hjärta när jag läser din berättelse.
Vill skicka dig fler värmande styrkekramar.

/Marie

Skatan sa...

Kära du! Obeskrivligt helvetiskt är det du och din Martin genomlider just nu. Ovärdigt att behöva vänta...att hamna i köer! Jag blir upprörd och ledssen när jag läser om det. Barn, graviditeter och all ovisshet som hör detta mirakel till är ännu oerhört känsligt för mig efter vad som hände oss för snart precis ett år sedan. Nu gick allt bra men det var för att vi hade sekunderna på vår sida. Man blir dock oerhört medveten om vad som lika gärna kunde ha hänt. Man får en liten, liten aning om vilket helvete som alla Mior ute i världen tvingas igenom. Jag är djupt ledsen för er skull.

kram,

Anna.

Loppisliv sa...

Så ledsen jag blir för er skull, så smärtsamt att behöva gå igenom detta. Tänker på er i er svåra stund. Kram Paula

mali-mo sa...

Tenker på deg, på dere. Stor klem.

mali-mo sa...

Tenker på deg, på dere. Stor klem.

Black Doggy sa...

Stackars, stackars er, det känns så hemskt att läsa din berättelse att det gör ont. Hur ska det då inte kännas för er. Inget, någon kan säga, hjälper, jag vet, men det blir bättre även om det kommer att ta lång tid och många tårar.

Kram
Pia

Anonym sa...

Hejsan tänker göra en hösttavla och tänkte samla in så många ord om hösten som möjligt. så om du kunde göra ett avtryck hos mej och skriva ETT ord som du tycker beskriver hösten, så skulle jag bli glad.
Mvh Jessica
www.mycosyhome.blogg.se

Blåbärs och smultronstället sa...

Med tårar i ögonen läser jag om er sorg, så sorgligt och jag kan inte finna ord för er.
Ta hand om er!
Många kramar
Susanne

ღ Fyra årstider sa...

Tänker på dig varje dag. Undrar hur du har det. Hoppas att du orkar lite mer..men förstår att det kommer ta tid. Vet att jag tycker om dig massor fast vi aldrig träffats.
Kram Lotta

Anette sa...

Nej, vad tråkigt! Vad ledsen jag blir för er skull. Jag känner verkligen med dig och Martin! Många kramar!
Anette

Anonym sa...

Kan inte föreställa mig hur fruktansvärt det måste vara! Tänker på er och hoppas att ni kan hitta glädjen igen.

plingan sa...

Vad säger man... ord som vill trösta... Tänker på er och skickar varma kramar till er i er stora sorg och plågsamma väntan.

Pernilla

Jenny sa...

Nä fy sjutton Mia! Jag mår verkligen dåligt när jag läser vad ni måste gå igenom. Det det måste kännas så fruktansvärt! Jag tänker på er och skickar mina varmaste styrkekramar till er båda! KRAM Jenny

My coastal home - Jackie sa...

Jag sänder en stor kram och mina tankar! Så ledsamt! Finner inga ord, så grymt och sorgligt! Kram Jackie

SOFIE sa...

Nämen åhh Mia så ledsamt....
Känner med dig, har själv drabbats på ungefär samma sätt och förstår vad du nu går igenom.

Ta hand om varandra!
Kramar i massor / Sofie

Ps. Idag har jag två fina friska barn som kom, den första bara några månader, efter den hemska upplevelsen....KRAM

mali-mo sa...

Sender deg mange gode tanker.

mammaxtre sa...

Vilket ledsamt inlägg att läsa. Ledsen för er skull. Var stark och sköt om dig.

linnea-maria sa...

Åh jag har gått igenom samma sak två gånger. Jag vet vilken sorg du går igenom. De är ens barn oavsett hur länge de har levat i magen. Massor med kramar till er! <3
Det är jobbigt att ni ska behöva känna att det finns de som vänder er ryggen när ni har det svårt. Det är tråkigt, vissa människor har så svårt att hantera sorg att de drar sig undan istället trots att ni skulle behöva dem. Har precis gått igenom en skilsmässa och telefonen har blivit väldigt tyst. Kram igen /linnea-maria

mi-rachel sa...

uff...så grusomt!
føler med dere!

Vita små hjärtan sa...

Styrkekramar till dig från mig....

EN INREDOHOLIC sa...

Älskade vän, så ledsamt. Jag tänker på er och hoppas snart solen skiner över er igen. Varmaste kramarna Jannice

Olelsi/Nettan sa...

Skickar massor av *styrka* och kramar till Er.

Kram Olelsi / Nettan i Hälsingland.

Lillsnörpa sa...

Vet inte vad jag ska säga... Tänker på er.
Kram